ibland är jag som andra människor
låtsats att solen går ner
och det är okej
tankar och ord som hukar sig
utan dynamit
det är en mörk bild
4 juli 2007
3 juli 2007
Du är min sol
Med dina vackra ögon ser jag ljuset
som mina blinda ögon inte skönjer
på dina skuldror bär jag tunga bördor
som passar illa mina halta fötter
på dina vingar flyger jag som fågeln
det är din själv som leder mig till himlen
du avgör om jag rodnar eller bleknar
i solen fryser, värms i kalla dimman
om du vill något så vill jag detsamma
de tankar som du har är också mina
och orden får jag av din andedränkt
som månen lyser av ett sken som solen
om natten lånar ut, så syns jag ej
förran jag tänds av dig
du är min sol
av Michelangelo
som mina blinda ögon inte skönjer
på dina skuldror bär jag tunga bördor
som passar illa mina halta fötter
på dina vingar flyger jag som fågeln
det är din själv som leder mig till himlen
du avgör om jag rodnar eller bleknar
i solen fryser, värms i kalla dimman
om du vill något så vill jag detsamma
de tankar som du har är också mina
och orden får jag av din andedränkt
som månen lyser av ett sken som solen
om natten lånar ut, så syns jag ej
förran jag tänds av dig
du är min sol
av Michelangelo
1 juli 2007
Never
hon kom från vardagens doft
med ett vidöppet hjärta utan sorg
dansant för allt i dur
ack, nu ringer klockan;
skör manlighet
dold i en komplimang
fastkedjan i sin egen önskan
ser hon ingenting
hon lägger sig på rälsen av sig själv. aldrig någonsin rörd.
med ett vidöppet hjärta utan sorg
dansant för allt i dur
ack, nu ringer klockan;
skör manlighet
dold i en komplimang
fastkedjan i sin egen önskan
ser hon ingenting
hon lägger sig på rälsen av sig själv. aldrig någonsin rörd.
Bara mig
hon känner av mig
rytmen av mina tankar
tyst som ett regn
hon känner av mig
andetagen av visdom
dyrbart som fullmånens ljus
hon känner av mig
bortom radioskuggan
hon som viskar som ömhetens gudinna
rytmen av mina tankar
tyst som ett regn
hon känner av mig
andetagen av visdom
dyrbart som fullmånens ljus
hon känner av mig
bortom radioskuggan
hon som viskar som ömhetens gudinna
Perfect Voice
jag väcker mina ögon
för allt som är vackert
riktat mot det himmelska målet
två röster sveper över parketten
viker ihop ljuset
om jag bara kunde tyda den
den andra rösten
vem är du?
för allt som är vackert
riktat mot det himmelska målet
två röster sveper över parketten
viker ihop ljuset
om jag bara kunde tyda den
den andra rösten
vem är du?
blå stillhet
du
den stora gåtan
bortom hinder
du
den stora tystnaden
bortom orden
du
det stora rummet
där jag lär mig stillhet
du växer i djupsinne
och jag lämnar min dröm
den stora gåtan
bortom hinder
du
den stora tystnaden
bortom orden
du
det stora rummet
där jag lär mig stillhet
du växer i djupsinne
och jag lämnar min dröm
21 juni 2007
Digital kommunikation
avstånd kan skapa närhet
bakom tjocka murar vågar vi vara nakna
varje möte är en gardering inför nästa
utan ett "nästa möte" blir vi fria.
Är det äkta närhet eller narcissism?
Bygger vi en relation eller våra egon.
bakom tjocka murar vågar vi vara nakna
varje möte är en gardering inför nästa
utan ett "nästa möte" blir vi fria.
Är det äkta närhet eller narcissism?
Bygger vi en relation eller våra egon.
12 juni 2007
June
vinden bråkar med mina blonda lockar
ögonfransarna är sotiga, som efter tårars fukt
hjärtat oskyddad i dagsljus när
hon säger adjö
jag kallar dig Sommar
ögonfransarna är sotiga, som efter tårars fukt
hjärtat oskyddad i dagsljus när
hon säger adjö
jag kallar dig Sommar
24 maj 2007
38 grader i skuggan
idag öppnades en dörr. hon tog mig ut. vände ut och in på min skugga. gav mig nya ögon.
välkommen.
välkommen.
21 maj 2007
13 maj 2007
Morgonkram
När du är drömsk och nästan vaken
en mysig kram rätt viktig är
ty dagen föds som alltid naken
och kramen blir det första som den bär
en mysig kram rätt viktig är
ty dagen föds som alltid naken
och kramen blir det första som den bär
Ingen vet om
ingen människa vet om
att jag just nu lyssnar på lilla fågel blå
ingen människa vet om
att jag känner in känslan av toner
musiken bär mitt liv
-
"det kallas himlen"
Staffan Hellstrand
att jag just nu lyssnar på lilla fågel blå
ingen människa vet om
att jag känner in känslan av toner
musiken bär mitt liv
-
"det kallas himlen"
Staffan Hellstrand
9 maj 2007
Bubbelblank
Hon sitter i en flaska bubbeldricka
Försöker läsa etiketten
Fönsterputsaren har blanka skor
Försöker läsa etiketten
Fönsterputsaren har blanka skor
8 maj 2007
Visshetens ängel
Det var något i hennes leende som förde tankarna till änglamark
som om hon bar en hemlighet ingen annan än hon själv var delaktig i
det var naturligt att älska henne
kanske var det fräknarna som gav henne mänsklig gestalt
något som gudarna målat för att ge henne rörelsefrihet bland stela och frusna människor
det sägs att man inte kan se änglar
dom finns först när man tror på sin egen visshet
en ängel har rört sig över mitt liv
skrattat i mina ögon och smekt min hand
som om hon bar en hemlighet ingen annan än hon själv var delaktig i
det var naturligt att älska henne
kanske var det fräknarna som gav henne mänsklig gestalt
något som gudarna målat för att ge henne rörelsefrihet bland stela och frusna människor
det sägs att man inte kan se änglar
dom finns först när man tror på sin egen visshet
en ängel har rört sig över mitt liv
skrattat i mina ögon och smekt min hand
Somtsamt och Tvåsamt
Somt skapas av tystnad
Som behöver ett skrik
men när en viskar lätt om sin lystnad
den andra kräver musik
Somt går att försvara
Som vi bara begär
men när en gör försök att förklara
den andra sin gråt har mest kär
Somt tillhör den andra
Som bara dig själv
men när en mot sin helhet vill vandra
den andra ser bara fördärv
Somt lyckas och spirar och blommar
Som bara förtvinar och dör
för tvåsamhetens leende sommar
har också en höst som sig bör
Som behöver ett skrik
men när en viskar lätt om sin lystnad
den andra kräver musik
Somt går att försvara
Som vi bara begär
men när en gör försök att förklara
den andra sin gråt har mest kär
Somt tillhör den andra
Som bara dig själv
men när en mot sin helhet vill vandra
den andra ser bara fördärv
Somt lyckas och spirar och blommar
Som bara förtvinar och dör
för tvåsamhetens leende sommar
har också en höst som sig bör
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)