Med dina vackra ögon ser jag ljuset
som mina blinda ögon inte skönjer
på dina skuldror bär jag tunga bördor
som passar illa mina halta fötter
på dina vingar flyger jag som fågeln
det är din själv som leder mig till himlen
du avgör om jag rodnar eller bleknar
i solen fryser, värms i kalla dimman
om du vill något så vill jag detsamma
de tankar som du har är också mina
och orden får jag av din andedränkt
som månen lyser av ett sken som solen
om natten lånar ut, så syns jag ej
förran jag tänds av dig
du är min sol
av Michelangelo