Det var ett sånt vackert väder, då såg jag en blick som log.
Och jag vet inte hur men den skar mig så hela min glädje dog.

I love you Bob

Andas är att välja
plötsligheten i att åka en hållplats längre än brukligt
se nysyner, mjukhångla med livet, säga "wow"

jag går inte isär när jag tänker på dig

Jag vet inte vem jag är, men jag vet att jag är din

Mina fotspår ser inte ut som de brukar
de tvekar, de backar, de går i cirklar
Vart tog det snabba, raka steget vägen?
Är det bra eller dåligt att mina fötter inte vet vad de vill längre

Till alla-kram

Den är som ett regn efter torka
gör världen så vänlig och god
för hur skulle människor orka
om kramar blev magra och dog

Våren
Ljuvlig och sann
som om någon givit rörelsefrihet åt ett
Gudomligt konstverk

Mina vägval är inte alltid dom bästa
men jag dör hellre snabbt på en känslomässig väg av grus
än tråkas till döds i en långsam infartskö

En av mina favoritpoeter skrev 1968...

Den som säger: Allt är intet

skall du tillsäga mörkt

Intet är Allt, Du vågar

tillägga meningslösheten mening

och av ord göra ord.

Jag vill inte vara glad jämt
Ibland vill jag vara ledsen
kanske tom förtvivlad
Finns det särskilda kvarter för det

Vardagen blir ibland så monoton
att man inte kan avgöra
om man är på väg uppåt eller neråt.
Hur vet man det
Hur mäter man det
Jag vill veta hur jag mår
Är jag 38 meter upp eller 12 meter ner
Man kan ju inte bara lite på känslan

du formar ditt liv genom hur du väljer att se på det
där vissa ser
en tavla, en elegant komposition, ett möte
ser andra
grå betong, vissna löv, ensamhet

Jag mötte mig själv i ett gathörn men hade inte tid att stanna och prata

Nattspel

om alla började undra
vad natten egentligen ser
så skulle nog ingen blunda
när skymningens ögon ler
om alla fick natten till gåva
som en sällsamt viskande värld
så skulle nog ingen sova
när skuggorna börjar sin färd
om alla såg stjärnorna gråta
när gryningen visar sin hud
så skulle nog ingen förlåta
den morgon som stör nattens gud
om alla började glömma
det tysta och utanför
så skulle nog ingen drömma
och ingen undra varför

Jag går under solens ljus

Jag sjunger om det svarta bakom stadens örkaste hörn

Jag bär mina tankar som en vind bär en storm

Jag ler gåtfullt i kurvan till mitt eget universum

Mina ögon är blå

Kärlek och Kunskap löser det mesta.