Framtidens skugga

Vad vet du? Vad vet du?
Det är farligt att säga.
Jag känner lyckan i min hand, lyckan själv,
jag har turen, den stora turen, i mina fingrar.


O underbara tur!
Jag hör till dem som tro på sin stjärna:
det är att gripa ödets hemliga makter.
Vad kunna ödets hemliga makter då man griper dem
med händer starka av sanning.


Fördärvliga ord, fördärvliga.
Men min stjärna förnekar sig ej.
Inför min stjärna, som hotande står,
jag känner min otillräcklighet.
Var skall jag få den tunga hand som fattar svärdet?
Man frågar mig icke, säger min stjärna,
mänskobarn, hölj ditt ansikte för det ofattliga,
det egna, det egna skall giva dig kraften.

Edith Södergran

Att känna någon

Fast jag mekaniskt öppnade en människas hjärna skulle jag aldrig få veta vad som finns där. Och frågar jag är det inte säkert att svaret är ärligt.

Fokus

Den egna personligheten går upp i något. Tankar och känslor inombords stannar upp och vilar ett ögonblick. Jag fokuserar hela mitt varande på det som sker just här och nu. Hjärnans tusentals signaler, meddelanden och koder blir tysta. En slags total koncentration träder i kraft.

Jag ser genom blått:
En purpurfärgad kvällshimmel höjer sig i horisonten.
Gnistrande frost bjuder stjärnmönster i storstadsfönstret.
En ek skimrar i sin höstskrud.

Jag ser allting på nytt. För första gången. Det tränger in i varenda cell i min kropp och i medvetandet.

Hallelujja

The End

i slutet på en helt vanlig gata
i ett kvarter där jag en gång bott
finns en liten park som ingen känner till - inte ens jag själv
Någon gång ska vi besöka den

känd.

Exit

4 gig
processor
unix
håren reser sig på min hud.

sol. salta stänk från havet. barr och kottar.
såja.
nu lever jag igen.
utanför.

Sickenblås

permanent tanke
jag talar ut
kanske en biverkning
men icke.
jag talar ut

sickenblås åt FASS

Läs

tralala
tralala
tralalalalalalalalalalala

tralala
tralalalala

mina tankar tar mig med på en munter promenad
fångar mig till ett leende
fin vibration.
vältränade steg.
akademiens bokstäver.
kunskap.

plötsligt smyger sig fantasin fram. Intelligens som roar sig. Välkommen.

Dancing Queen

när natten jagar dagen
jag sjunger
i takt med himlens puls
jag dansar
i tankar av kärlek
jag älskar

och under solen ser jag bara
Dig

Centralstation SJÄLEN

snart men mera nu
hon bär sitt hjärta
med solen som utsikt

en slutrad som får mig att glittra
som stjärnor i asfalt
på obestämd tid

Hopp

Kom just att tänka på en dialog som utspann sig mellan Seinfeld och George för några år sedan. Är hoppet något som vi bör eliminera? Kan man vara hoppfull i en värld av galenskap? Är hoppfullheten endast ett sätt att lura sig själv?

George: "I don't want hope. Hope is killing me. My dream is to become hopeless. When you're hopeless you don't care. And when you don´t care, that indifference makes you attractive."

Jerry: "So, hopelessness is the key?"

George: "It's my only hope."

Tala tyst

Blue Love

Håll mig i handen så leder jag dig
luta dig mot min axel så stöder jag dig
lägg dig i min famn så bär jag dig

hennes ögon var blå

Glad

Orden pulserar rytmiskt i mig
på vägen blir de till en svängig slinga, med trummor och allt
som jag glatt går i takt till på väg till jobbet
Det här blir en bra dag

Två sanningar närmar sig varann, en kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv.

Tranströmer