Supernova Baby

gåtfull hon är
rörd och vaken
öppen för världen
som den sista stjärna
i verklighetens hand

Konstens plastik

Jag:
sväljer saxar
för det Goda Snittet
jagar mig själv
i Den Otvungna Rösten
November
luftkonditionerade drömmar
fastspända i mitt HJÄRTA
som platta kakor
på Den Lycksaliga Höjden
huvudstadens standardkrav
med konstens plastik;
veckans taxameter i död

Ursäktad backspegel

vi hittade en stor tanke
bland snäva sanningar
kärlekens högsäsong
befästad
i en ursäktad backspegeln

Vinterbrev

ett vinterbrev
ljudlösa ord i mina läppars närhet
förhärjade snöflingor bland vargar och lamm
till det yttersta brottet

Barfota social

som hon är
barfota och mest bredvid
som hon är
purpurröd och social
som hon är
mest ut i natten lojal

Nutidens spärrvakt

vem för mig till platsen
där min tanke aldrig varit
utan nutidens spärrvakter

tryck stjärna *

Långsamhetens ord

hon besökte en farlig dag
med rodnande kinder
takt av vemod
och långsamhetens ord
över frusen snö

Ditt namn

vi hör en susning
inte så det stör
från den kungliga publiken
som om den är betydlig
när det enda jag föreställer mig
är hans namn

Adastra

en dag som stjärna
som någonting
men mest:
en daglig gåta

Kosmos

jag känner dig
genom ditt kvarglömda andetag
lämnat vid strandens kant
om det bara vore flera
jag känner dig
min andliga svält

En särskild himmel

en särskild himmel
med speglar över huvudstaden
en särskild himmel
att skymta för alldagliga överheten
när världen stod utan ord
då regn var vår sol
och alla fann samma chans

en särskild himmel

Sekten samhället

där går människan
tacksamt ovetande
genom tid och rum
genom dag och natt
i ett slutet sällskap

där går människan
där endast dagen har namn

Grön hypnos

Trädgårdens ständiga andetag
in i grönskans hypnos
ljuvligt obegriplig
men oftast mer verklig
än jag själv

Godhetens kompass

det var en betydlig natt
med sortering av talet
klara stjärnstrimmor
utan symboler

med gröna tapeter och svarta röster
ser han barnet utan brister
med bultande slag
för godhetens kompass

Ett hemligt konstverk

fräknar tecknar hennes näsa
som ett spritter från mitt konstverk
från min hemliga vind
där jag gömmer mina tankar
som inte är på låtsats
sanningen om min kärlek;

en kvinna som lever för mitt liv

Spader tio

mörka tal om demoner och potter
glitter och boa
kärlekens tvingande makt
avbrott. paus. reklam.

spader tio din djävul

En bunden dag

vi binder fast imorgon
i takt
häver oss för en annan dag
i takt
dagdrömmer om ljus och mörker
i takt
målar våra kroppar i dyster kroki
i takt

i takt

i takt

en rodnande rytm utan hemlöshet

Aldrig till Alltid

alltid min kära
jag drömmer om alltid
en skola av mod och styrka
som tämjer aldrig till alltid

jag drömmer om alltid
ihjälfrusen under ditt fönster

Ett betraktande citat

han betraktade henne noga
med häpnadens öga
hon!
hon!
hon som njuter av sig själv
och citerar andra

hon som är bilden av innnerligheten
hon!

han betraktade henne noga
och kände vidunderligheten

hon

Ögonblickets väntsal

i ett tidlöst element
viga solstrålar
fräknar min hud
suckar i sörjan

en stillastående bekant i ögonblickets väntsal